We came to Lundsätter in March. It was cold and dark. Very dark out here in the forest. Quiet and fresh and I feel safe but sometimes little scared of the dark and the quietness. It got brighter and brighter by each week. By Midsummer it was more or less daylight around the clock. During the summer it feels right to be here in the nature even though of course hard not having Loren around all the time. Now it is darker and dark again. I can feel the autumn freshness in the air. And I feel it is time to move back to civilization. Tonight it hit me hard that I want to live with street lights and people around now when the summer has been and gone. Also missing being all together a lot making and enjoying dinners together, discuss the day, watch series or simply just share a boring Thursday together.
Det har gått 15 dagar sedan jag sist gjorde en uppdatering om Corona statusen här i Düsseldorf Eftersom vi när skolorna beslutades att stängas var sjuka och ganska rejält sjuka hela gänget så kände vi först inte av hur livet i karantän eller isolering var eftersom vi även under vanliga omständigheter hade hållt oss hemma. Om vi hade Corona det får vi aldrig veta eftersom dom inte testar här i nuläget, men jag har aldrig blivit så risig av en vanlig förkylning med hosta, tungt i bröstet och väldigt väldigt lite energi. Det positiva var att det var inga problem att få kontakt med vården och den hjälp vi behövde här i Düsseldorf, vi ringde innan för att kolla om vi verkligen fick komma in med feber och det fick vi fast genom särskilda ingångar på sjukhuset. Känns tryggt också med den mindre barnklinik dit barnen går som vi hittills alltid har fått tid samma dag och även för oss vuxna walk in klinik utan att behöva ringa innan eller långa köer. Jag ska tillägga att vi inte har någon dyr p...
Comments
Post a Comment