Ja jag kallar det för karantän fast egentligen är det kanske mer korrekt att kalla det social distansering på högnivå för vi får ju faktiskt gå ut i naturen men vi ska inte umgås med andra människor och inte springa i affärer i onödan. Jag hittade denna tydliga presentation av dom riktlinjer vi i Tyskland ska följa just nu och det gör vi. Alltså mina barn har inte fått leka med någon annan än varandra på över sex veckor. Mila har fått öva att åka roller blades tillsammans med tvillingpojkarna som bor mitt emot oss, dom har åkt tillsammans och åker man roller blades krävs ju ett visst avstånd men det är iaf lite socialt och för mig också kunna snacka lite med föräldrarna som jag känner sedan innan. Typ dagens enda sociala kontakt vi möts vid garagen på eftermiddagen våra trädgårdar och hus leder in från varsin sida av garagelängan. Barnen åker och vi vuxna catchar upp om humöret och hemskolning de senaste 24 timmarna på ett bra sätt alltså vi skrattar åt utmaningar och företeels

Livet rullar på här i karantänen i Düsseldorf  Jag har kommit in i en fas där jag accepterat att livet är såhär just nu och njuter av allt det som är värt att glädjas åt. Vi har haft helt fantastiskt väder, sommarvärme och sol och det är helt klart värt att njuta av. Även naturen som skiftat till grönt de senaste veckorna och att vi får röra oss fritt ute i naturen njuter jag av. Barnen har kommit varandra ännu närmare och leker mycket mer tillsammans nu eftersom dom inte kan leka med sina kompisar.   Jag följer inte statistiken så noggrant det är liksom ingen idé. Lyssnar dock med ett halvt öra nästan varje vardag på Tengell's presskonferens om utvecklingen i Sverige och strategin att inte begränsa alls lika mycket som restan av Europa. Jag vet inte det ger någonslags känsla av att jag ändå har koll på Sverige och statusen där. Det känns ibland orättvist att Sverige rullar på nästan som vanligt att viruset finns där men att samhället ändå håller öppet medan restan Europa begr

 My last post was about green fingers and my new garden projects here in Düsseldorf. That made me think about what happens to me every time I enter a garden center. It doesn't matter in which country I am in, other costumers always think that I am working in the garden center and comes up and ask me for advices. I was sitting outside in the warm sun the other day and made an illustration of me and my garden center experiences. It has happened so many times that I am now expecting it when I enter a garden center. Last time was here in Düsseldorf a couple of weeks ago, a lady came up and asked me in German where she could find the strawberry plants and asked for some growing advice. I tried to answer her in German because for some reason I always feel flattered that people think I know a lot about plants and instead of saying "Sorry I don't work here and I don't really know " I always try to sound as if I really am a proffesional gardener even on a language

The garden season has started here in Düsseldorf big time. The past few weeks has been nice and mild and the nature has really taken off and the spring is all around us. When other shops has had to close because of the Corona Garden centers, OBI and Bauhaus are still allowed to keep open. A few weeks ago just in the start of this quarantine I went to Bauhaus to get some potts and plants. It was a Friday afternoon and it was me and all other people from Düsseldorf and Duisburg... The line to the check out was long like 100 meter at least and I had to leave everything I had carefully picked as I didn´t feel like staying there for hours. Instead I bought seeds and soil in or local supermarket and started growing in some of old plant potts. I have a window where it warms up very nicely in the sun and I have filled the windowsill with my plantations and they started growing sprouts only in a few days. I have Sugar snaps, parsley, sweet peas and sunflowers for now simple things to grow an

Our neighbor send us this list of fun themes to draw and hang in the window now during our staying at home Corona times. I thought it was a great idea to make things and to display in the windows for people who are walking by. We managed to make silly faces, animals (Mila mainly made horses and unicorns) and to write encouraging words  My list of encouraging words I drew in my notebook I asked my family what they thought I should write mixed with some of my ideas. 

Det har gått 15 dagar sedan jag sist gjorde en uppdatering om Corona statusen här i Düsseldorf Eftersom vi när skolorna beslutades att stängas var sjuka och ganska rejält sjuka hela gänget så kände vi först inte av hur livet i karantän eller isolering var eftersom vi även under vanliga omständigheter hade hållt oss hemma. Om vi hade Corona det får vi aldrig veta eftersom dom inte testar här i nuläget, men jag har aldrig blivit så risig av en vanlig förkylning med hosta, tungt i bröstet och väldigt väldigt lite energi. Det positiva var att det var inga problem att få kontakt med vården och den hjälp vi behövde här i Düsseldorf, vi ringde innan för att kolla om vi verkligen fick komma in med feber och det fick vi fast genom särskilda ingångar på sjukhuset. Känns tryggt också med den mindre barnklinik dit barnen går som vi hittills alltid har fått tid samma dag och även för oss vuxna walk in klinik utan att behöva ringa innan eller långa köer. Jag ska tillägga att vi inte har någon dyr p