Thursday, April 2, 2020

Karatänuppdatering

Det har gått 15 dagar sedan jag sist gjorde en uppdatering om Corona statusen här i Düsseldorf
Eftersom vi när skolorna beslutades att stängas var sjuka och ganska rejält sjuka hela gänget så kände vi först inte av hur livet i karantän eller isolering var eftersom vi även under vanliga omständigheter hade hållt oss hemma. Om vi hade Corona det får vi aldrig veta eftersom dom inte testar här i nuläget, men jag har aldrig blivit så risig av en vanlig förkylning med hosta, tungt i bröstet och väldigt väldigt lite energi. Det positiva var att det var inga problem att få kontakt med vården och den hjälp vi behövde här i Düsseldorf, vi ringde innan för att kolla om vi verkligen fick komma in med feber och det fick vi fast genom särskilda ingångar på sjukhuset. Känns tryggt också med den mindre barnklinik dit barnen går som vi hittills alltid har fått tid samma dag och även för oss vuxna walk in klinik utan att behöva ringa innan eller långa köer. Jag ska tillägga att vi inte har någon dyr privatförsäkring utan har valt en av de statliga försäkringarna - Tekknikerkassa.

Nu är vi på fötter igen och har kunnat njuta av våren och solen ute i naturen. Det positiva med karantänen är att vi har haft mycket tid tillsammans och att vi på eftermiddagarna har kunnat gå promenader eller cykelturer ut i naturen här som just nu vibrerar av vår. I lä har solen värmt på riktigt skönt. Det är så härligt med att allt som sakta vaknar till liv och att Magnolian blommar så storslaget, doftande buskar man går förbi, fåglar som sjunger och humlor som surrar.





Loren har jobbat hemma och jag hjälper Mila med hennes skolarbete. Vi har fått schema för varje vecka från hennes fröken med uppgifter i matte, skriva tyska och läsa tyska. Jag har också lagt till tid med att läsa svenska och en arbetsbok med korsord och olika skrivuppgifter. Medan Mila och jag jobbar med skolarbete får Filip akrylfärger, färgpalett, penslar och papper och har massproducerar konstverk just nu.



Jag tycker ändå att vi har fått ett bra flyt på denna annorlunda vardag. Men det gäller att vara kreativ och komma på olika aktiviteter för att karantänen inte ska kännas för mycket och för att inte skärmarna ska ta tills för mycket. Jag ska erkänna att det denna vecka börjar det kännas en smula klaustrofobiskt om jag tänker för mycket på att vi inte kan göra nåt annat än det vi gör. Att vi inte har några val. Att vi inte bara kan säga ähhh vi skiter i det här nu och kan återgå till den vanliga vardagen eller åka iväg någonstans och uppleva något spännande. Samtidigt vill jag verkligen inte klaga, vi har det ju toppenbra. Vi har toapapper och pasta. Jag har ett extra lager av Bregott för för mig är det smärtsamt att äta en macka utan Bregott. Vi är tillsammans, alla mår bra, familjen i Sverige och i Makedonien mår bra, barnen är bra på att leka och har börjat leka mycket tillsammans, vi har mycket brädspel att spela, mitt samlande av pyssel i olika material och former kommer till användning, mycket böcker att läsa och det där trädgårdslandet jag tänkt gräva har blivit grävt.

Vad vi har för restriktioner här North Rhine-Westphalia, Düsseldorf
- Alla skolor och förskolor är stängda tills 20 april
- Vi får inte träffas offentligt i parker eller dylikt mer än två personer om det inte är en familj från samma hushåll
- Hålla avstånd på två meter
- Affärer som är öppna är livsmedelsaffärer, apotek, drogerier som typ DM eller Rossman, vår lokala trädgårdshandel
- Restriktioner hur många kunder får vara inne i affärerna samtidigt och markeringar med 2 meter mellanrum vid kassorna
- Alla kulturinrättningar som museum, bio eller bibliotek etc är stängda
- Lekplatser är avstängda med band och lappar


Med andra ord man träffas inte. Jag har knappt träffat någon annan än familjen på några veckor, bytt några ord med grannen och en kompis som hjälpte oss att handla. Fördelen att bo bland andra människor och inte helt isolerat är att man ändå ser folk på gatan som man känner igen och hälsar på och att nåt så litet ändå känns som att man ändå inte är helt isolerad från världen fast att vi ändå är det.

Sunday, March 15, 2020

Corona i Düsseldorf

På allas läppar och i alla medier just nu Coronaviruset. Jag tänkte att jag skulle skriva några rader om hur läget och situationen ser ut här i Düsseldorf idag 15 mars 2020. Men först skruvar vi vi tillbaka tiden lite.
Första bilden här nedan är från 1 feburari 2020 när jag och en kompis var på teater och efter gick till en Mexikansk resturang och åt fajitas och drack Corona och på skoj tog denna bild. Jag tänkte att jag skulle lägga ut den på Instagram med en rolig text om att vi minsann är ute och dricker Corona, men sen tänkte jag av respekt till drabbade i Kina och det kanske var förtidigt för Corona skämt så jag avstod att lägga ut bilden. Men aldrig hade jag trott att situationen skulle se ut som den gör idag, att vi i våra liv skulle behöva anpassa oss efter ett virus som härjar och som sprider sig som en löpeld runt planeten. Att allt numera handlar om Corona och vilka åtgärder som måste tas och att tillvaron helt plötsligt känns väldigt osäker. Denna bild är alltså bara lite över en månad sedan och idag skojar vi inte om Corona.


20 februrari Düsseldorf Karnevalen är i full gång. Stora som små är utklädda och det är tjo och tjim på gatorna. I dagarna fem är det Karneval på många platser här i Düsseldorf och det är en festlighet som dom allra flesta Düsseldorfare ger sig ut och medverkar i eller åtminstone beskådar. Vi kände oss inte helt fräscha Mila hade börjat får ont i halsen och lite högre temp på kvällarna men vi åkte in en liten sväng till stan på barnens karnevalståg på lördagen. Extremt mycket folk längs Könings Allé där det långa karnevalståget går som slänger ut godisregn till alla som står och tittar. Karnevalens avslutning och grand finale är på Rosen Montag med stort karnevalståg genom city of Düsseldorf och om möjligt ännu fler människor i city. Det är alltså mindre än en månad sedan Rosen Montag med stora samling av festande människor och det var inte tal om att Karnevalen skulle ställas in pågrund av smitspridning eller hotet från Corona hade inte kommit hit ännu. Den skräcken jag kände inför så mycket människor på ett och samma ställe var snarare vad en terrorist skulle kunna ställa till med på en sådan tillställning. 



27 februari Düsseldorf Mila har haft feber i över en vecka och det känns inte som hon blir bättre så jag tar med henne till vår barnläkare och eftersom Filip nyligen avslutat en penicillinkur kanske hon också åkt på nån bakterie. Vi är välkomna men eftersom hon har feber blir vi ombedd att vänta utanför för att se till att vi inte sprider om det skulle vara corona. Hon blir sedan kontrollerade i ett separatrum och vår läkare är klädd i skyddsmask och extra skyddsutrustning tills hon konstaterat att det är inga corona symptom. Jag skickar nedan bild hem till min syrra och några kompisar om att vi får vänta ute för att här i Tyskland är man rädd för Corona och får förvånande svar om att tyskarna måste vara paranoida. 




28 februari har jag varit hemma med sjuka barn  många dagar och behöver komma ut lite nu när Loren är tillbaka från hans senaste business trip och förmodligen sista jobbresan på ett tag framöver. Jag åker till stor matvaruaffär Real i Ratingen och blir lite chockad över att hyllorna med konserver och pasta gapar tomma. Jag tar en bild och skickar till Loren och skojar om att Tyskarna har börjat bygga lager. En kompis vittnar om att potatis också sålt ut på en annan affär. 



29 februari Düsseldorf airport är i princip folktom när en vän till mig i valet och kvalet bestämmer sig för att flyga till Cardiff i Welsh via Schipol Amsterdam för att besöka och vandra med kompisar där. Hon skickar bilder från ett tomma flygplatser och vittnar om att det bara var ca 20 passagerar på planet till Schipol så att dom fick sätta sig på platserna i mitten på flygplaner för att hålla balansen. 

Strax innan detta på min tyskaundervisning berättar en pluggkompis om hur flygplatsen i hennes hemland Italien kontrollerar alla passagerars kroppstemperatur samt att flygen från Kina inte får komma in och att hennes son hade blivit rejält stressad av extra kontrollen och att hans temperatur stigit lite och fick sitta och vänta innan han fick grönt ljus att få flyga. Inte trodde jag att situationen i Italien skulle se ut som den gör idag då när hon berättade.


2 mars och barnen är pigga och kan återgå till skola och dagis. Hosta i armväcket uppmanar jag barnen men har själv svårt att motstå impulsen att hosta i min knutna hand eftersom både jag och Loren åkte på samma influensa liknande förkylning barnen först hade. Funderingar på om det verkligen känns bra att skicka iväg barnen till skola och dagis nu när corona kommit till Europa med stormsteg. Vi bestämmer att jag kör Mila till skolan så att hon åtminstonde inte måste åka bussen.

Nu rapportera medie enbart om Corona i princip och viruset har spritt sig rekordsnabbt på flera håll i Europa. Min pappa kom hit, för att fira sin födelsedag med oss och vi velade in i det sista om han verkligen skulle flyga eller ej men beslutade för att han skulle komma.
7 mars förfirade vi pappas 65-års dag på en resturang i Duisburg som var nästintill folktom, men utöver det har vi inte varit ute bland folk utan hängt ute i parker.

Fredagen den 13 mars hölls ett möte angående skolor och dagis här i vår tyska delstat Nordrhein-Westphalia och ryktet innan presskonferensen går att alla skolor och dagis kommer att stängas till efter påsklovet och mycket riktigt det bekräftades nån timme senare från skola och klassföräldrar. Barnen kommer att få uppgifter att jobba med hemma och en klasskamrat till Mila kom och lämnade några böcker till henne. Mila har åkt på nåt nytt virus med hög feber och stannade hemma i fredags. Vi var hos doktorn igår och det är inte Corona men nåt annat jobbigt virus som tagit över vårt hem igen som ger mycket hög feber och kräkningar på båda barnen, vi kämpar och gråter en skvätt hur kan vi bli sjuka igen. Men skolor och dagis hålls alltså stängda tills 20 april så vi har tid på oss i lugn och ro att bli friska och krya iaf.

Andra åtgärder som vidtagits är att man bara får gå in en och en på apoteket och resten får vänta utanför. Toalettpapper är svårt att få tag på och att vissa affärer har infört ransonering och säljer endast två förpackningar toarullar per familj/köp. Generellt har jag inte upplevt någon panik eller stor rädsla över viruset mer än att folk bunkrat toapapper, pasta och konserver. Föräldrar verkar mest ha panik över hur man ska klara av att ha barnen hemma och aktiverade utan att träffa folk i 5 veckor. 


Söndagen 15 Mars 
-Tyskland 3795 smittade människor och 8 dödsfall till följd av covid-19
-Delstaten Nordrhein-Westfalia (NRW) som Düsseldorf ligger i har flest antal smittade människor med 2100 människor. I Düsseldorf 36 människor men flest fall i Kreis Heinsberg en timme härifrån med 650 människor smittade.
-NRW beslutade idag att biografer, bibliotek, sporthallar och gym håller stängt
Dessutom stänger Tyskland gränsen mot Österrike och Schweiz




Wednesday, February 26, 2020

Book sale and latest read

End of February in Sweden means book sale. It is a big yearly book sale and all book shops online and real stores reduces a big selection of new and older books in all genres. It is a fun event if you like books and you can do some really good deals. You can also get carried away and do purchases which you will never read but it was a good deal ( not that I have ever done that but you could... I am just saying...)
Because I am not in Sweden I have preordered some books on the sale - not the same feeling but still fun to go through the catalogue. This year I have mainly bought books for kids 6-9 year olds. Mystery stories I can read for Mila but also easy read books so she can read by herself. For Filip a couple of books about police and for me just a couple of pocket books by authors which I like.

And talking about books I here is my latest reads - it has been going slow on the reading lately and for some reason also the books I have picked has been kind of slow apart from Alex Schulman's book which were fantastic. Also I have started with something which I thought I would never do and that is reading more books at the same time and I am not sure how to deal with this concept as it feels like I have hard to pick which one to read and feeling unfair for the one I am not picking, silly issues...
I will switch to Swedish when I write about the books I have read.



Bitterfittan av Maria Sveland hittade jag i bokhyllan på tysk/svenska skolan inne i Düsseldorf. En modernklassiker kan man väl säga och jag har såklart hört talas om den och det går ju inte att inte älska titeln, så jag tänkte den lånar jag med mig och kan läsa på U-bahn. Det tog ett tag att läsa den eftersom till en början var det min extra bok och inte huvudbok. Den började väldigt bra och lovande med humoristiskt inslag men jag tycker att den sen blir ganska tråkig och jag saknade den där wow-känslan. Kände inte heller att den var det minsta provocerande, men det kanske har att göra med att det har gått över 10-år sedan den skrevs. Jag är glad att jag har läst den men kommer inte springa runt och referera eller rekommendera boken.

Den stora utställningen av Marie Hermansson
Jag har älskar Marie Hermansson sedan jag läste Musselstrand. Jag var 16 år och den boken trollband mig som få böcker innan eller efter har gjort. Jag har så tydliga minnen från boken och känslan hur viktig den var för mig och för mitt skrivande i skolan. Jag tror till och med att Marie Hermansson kom till Katrineholms bibliotek och jag var där med min mamma och blev star-struck på riktigt. Efter musselstrand har jag läst det mesta hon har skrivet så somVärddjuret,  Ett oskrivet blad, Hembiträdet, Mannen under trappan och Himmelsdalen. Hennes berättelser har det där extra och ingenting är förutsägbart. Därför hade jag höga förväntning även på denna bok "Den stora utställningen"
Men jag fick kämpa med denna historia, det gick trögt och blev aldrig helt fångad av storyn tyvärr.

Bränn alla mina brev av Alex Schulman
Detta är helt klart den bästa boken jag har läst på länge. Jag har förstått att Alex är en duktig författare men att han var så här bra det kunde jag inte föreställa mig efter hans andra sidor han har visat upp i medie eller iaf vad han är känd för. Att denna historia skulle intressera mig så mycket måste beror på den fantastiska förmågan att berätta en historia. Bra språk och allt flyter så bra genom hela berättelsen. Denna bok rekommenderar jag varmt.

Pojken som slutade gråta av Ninni Schulman
Denna bok av Ninni Schulman är den andra i hennes sk Hagforsserien. Fokus i serien är runt journalisten Magdalena Hansson och samhället i Hagfors där hon bor. Denna bok var inte alls lika spännande som den första jag läste av henne och anledningen till att jag köpt på mig fler ur Hagforsserien. Underhållande men inte lika mycket av en bladvändare som andra deckare jag läst. Jag hoppas att den tredje boken blir bättre igen eftersom jag tror att jag har minst två till från serien.


Thursday, February 13, 2020

Pottery painting with kids in Düsseldorf

A couple of weekends ago we decided to take the kids to Eigenlob keramik so they could paint their own pottery. I thought they might think it would be fun but you never know until you've tried. At the pottery place they have a wide assortment of different things to paint from cups and plates to small ornaments. Filip decided that he wanted to paint a two in one tee pot/cup ( not that he drinks tee but he was determined) and Mila wanted to paint a horse. I picked a bigger bowl. Kids did great and really concentrated on what to paint and they spend probably 40 minutes focusing on that. But as my bowl took longer time to paint the kids when the finished they asked if they could pick something more to paint and because I wanted peace and quiet I said yes. And so it ended up being a pretty expensive activity, but hey something we all enjoyed and we will definitely come back and make some more magic. Last picture is how it all ended up after burning and glaced. 




English Theater Düsseldorf "Breadcrumbs"

I got a very nice Christmas present of a friend a theater ticket to an English play here in Düsseldorf. "Breadcrumbs" by Jennifer Haley at the Theatermuseum der Landshauptstadt Düsseldorf. The play is about a writer who gets diagnosed with dementia and must depend on a troubled young caretaker to complete her autobiography. Between the two it is a battle between wills but also trip back in the past to the dark woods. It was a small stage with only a few rows of seats and we were nearly sitting in the play. I thought it would feel too close in case I got sleepy after a couple of glasses of wine or if it would be boring so I would nod off but the play and the performance was so good so it was never an issue. It was the premier show of the play and the performance was great and the story was interesting. I love theater and I will definitely come back to English Theater Düsseldorf.


After the theater we walked down town and had a drink outside - Outside in February!
And then we continued down to Altstadt and it was so much people and also a lot of polices all over the place. We went to the Mexican place had burritos, nachos and a few Mexican cocktails before heading back home.






Sunday, February 9, 2020

My Love for Note pads

One of my New year resolutions for 2020 is to reduce the amount of clothing I buy for me. Not that I have been exaggerating buying cloths but still there is room for reduction, I anyways only buy shirts with stripes or dots on and however much garnments I have in my wardrobe I have nothing to wear anyways. But something I am not ready to stop buying even tough I don't really need more are pens, papers, drawing pads and note pads. For me it is pure happiness finding cute note pads in great quality or new inc pens preferable made in Japan but German is ok also to try out. I carry them home like hunting trophies and line them up on my desk or the kitchen table just so I can watch them and let the whole family also see ( but not to touch)  my great new purchases ( normally they are not quite as impressed as myself..) My favourite art supply store is still in Prague called Zlata Lodart Supplies on Pasáz Platyz from Narodini and I write lists well in advance of what aquarell colors I am running low on. For note pads I have found two favorite stores here in Düsseldorf Mayersche Buchhandlung on Köningsallee they have a big assortment and TK Maxx in Duisburg. The latter one is very unexpected for me I had no idea they sold everything in TK Maxx I thought it was just cloths. I went in just to have a look around last year and found Swedish made photo albums and hand-made Italian note pads and more. What is a bonus is their prices just like their slogo big brands for small prices - It is great. Here is parts of what I came home with last time I went there. I love the big case of Bruynzeel colouring and drawing pens I found and cant wait to try them out or actually I can wait look at them all in right order organized and sharp... 




Sunday, January 26, 2020

Lundsätter 2020

This is how I left Lundsätter a couple of days after new year when we flew back to Düsseldorf. I like to leave it as tidy as I can and I put the chairs on top of the tables because my dad is very nice and letting his robot vacuum to work in our part a few times before we come back. This time I also removed curtains upstairs because one big project this year is to change our big beautiful windows to other more modern windows which will be easier to open and also energy classed. The one we have now is very old, the frame is falling apart and last summer it is a small crack in the glass. What I realized when removing the curtains is that I the room feels so different naked and gives a great open feeling. With the new windows I can leave it like this because I have ordered built in blinds. Blinds or curtains are necessary because it gets very warm in the summer when the sun is strong but also with Swedish light summer nights it is hard to sleep without.
Hopefully we will have the new windows installed before we come for Easter.
Other than the windows we have just installed a heat pump at my dad's side and no other big plans this year. Although painting the big roof covering one patio needs to be done and will be a pretty hard job. Question is if I should paint it white or same red as the house - that decision I will do this summer. 






Wednesday, January 15, 2020

Christmas markets around Düsseldorf

Before leaving Christmas behind and focusing on this year I have to write this post about all the Christmas markets in and around Düsseldorf that I visited this year. Apart from that the weather more felt like March in December the Christmas spirit came early thanks to all the traditional German Christmas markets. The Christmas markets were set up well in time for first of Advent and was opened everyday up until Christmas. Festive lights, decorations, cosy wooden stalls with all sorts of things were sold. Handmade German ornaments and decorations ( a lot of made in China ornaments too) local specialities such as traditionally decorated gingerbread cookies. The classic hot beverage Glühwein was served in many stals and often served in a special designed mug. Bratwurst, crepes and other on the go food sold everywhere. In most markets you can also find a stage where Christmas songs were performed and where St Nicholas came to greet the children etc. In Düsseldorf they also had an ice-skating rink set-up in the main square by Köningsallee infront of Galeria Kaufhof. And with the view over Rhein in Altstadt close to the Schlossturn a big Ferris wheel was set up. 

Me and Mila headed out on the first weekend and walked Nordstrasse which had mainly Glühwein, roasted almonds and bratwurst stands. We tried skewer with strawberries dipped in milk chocolate, oh yes very yummy. We continued walking through Hofgarten to down-town Düsseldorf and got a glimps of all the stands there. Düsseldorf down-town has Christmas markets spread out a bit from Köningsallee and Kö-Bogen and a lot of stalls on the walking street Flinger Strasse in Altstadt down to Rathaus and Burghaus.

My uncle Christer came down to Germnay to see us the second week of December and we had a chance both to check the market down-town on a Thursday when it was very few people but also on a super busy Saturday. We even went on the big wheel which has a great view over Rhein and Altstadt.

Also to visit the market in the evening gives a lot of festive spirit with all the lights and drink a few hot Glühweins.

I have also visited:
Kaiserwerth ( our local centrum 10 min from home) has a very cute little Christmas market
Ratingen ( Neighbor town to Düsseldorf and only 10 minutes away from where we live)

All in all I have never had the chance nor the interest to visit so many Christmas markets ever before, but while living in Germany I can't avoid them during December so I am instead embracing them..

Düsseldorf the big Christmas tree outside the Rathaus

one of many Glühwein stand at Altstadt 

Roasted almonds and decorated Christmas cookies 


A rainy Tuesday I had a mug of Glühwein In Altstadt with Rose-Marie and Nadia and rest of the new German class 

Uncle Christer came and checked out the Christmas market in Düsseldorf 
The wheel



Me, Mila and Christer went in the wheel on beautiful sunny December Saturday 



A rainy day me, Filip and Rose-Marie checked out the market in Ratingen (a city right next to Düsseldorf) 

Traditional Nutcracker figure in a large format in Ratingen








Friday, January 10, 2020

Happy New year 2020

A new year is here. The year 2020 is here. A new exciting year that I am hoping will be filled with fun and happiness. This will be my 10th year I am writing my blog on and off and it is a great place to keep memories, stories and experiences. It is fun now to have 10 years worth of memories in texts, illustrations and photos in one place. This year I have the ambition to write more frequent because my writing process flows better and it is much more fun if I do it more often and also because it is such blessing to experience living in an other country and country and I want to keep my thoughts and experiences and share them. Lets aim to do an update once per week and see how that goes. 

What hopes and expectations I have for 2020 
- That my family and friends are blessed to stay healthy and happy
- To explore more places in the area around Düsseldorf - we have many cool places both in Germany but also in France, Holland and Belgium to check out which is only a few hours away in the car
- To stop thinking so much about things which I can't change, not to think everything is my fault, not to care too much what other people think and to leave things behind and not go over it over and over
- To read all the great books which I have bought in order to be allowed to by more books
- Just do things which I feel like doing instead of think so much why I am doing it or what is the point of doing it (hahhaaa god I am complicated...)
- Enjoy my time and all my experiences and not all the time feel guilty that I should do more and that I need to have a 9-17 job to be a full good person. Even though I have earned more this year on my new hobby of trading stocks then what I would have made if I was working full time as a teacher, I am still picking on myself for not working.. Instead this year I need to fully enjoy that I have the luxury at the moment to learn a new language ( god damn it soon I will be on a semi fluent level!!) live in a new country, have a lot of time with my family without feeling stressed, spend every school-break doing fun things with the kids, collect international experiences through this expat life, keep drawing and writing so that maybe I can hold that book I am dreaming of making in my hand one day, enjoy the city, nature and museum while other people work and I can drink a pilsner or a glas of wine for lunch with a great friend if I want to.
- I am so happy that I have managed to find a horse in a great stable close to where we live to help with and also I am hoping to find a pony that Mila can help with at the same stable as it really gives us a lot of good energy.
- Me and Loren to do something by ourselves more often then once or twice per year. So I guess this means that I need to find a great german speaking young babysitter who also can help Mila with reading German
- To at least take 10 000 steps per day
- To keep up with biking more then I use the car

Well there it is my humble wishes for 2020 

Happy New Year picture from Team Nikolovski! We celebrated at Lundsätter with my dad, Tang, Uncle Christer, my brother Pontus and his sin Charlie. Great mix of food on my dad's side. 

We celebrated the new year with sparkler, Champagne and watching the stars which so strong and clear can be seen out here in the forest a few hours before 12.  We also got Loren to burn his socks in the fire, why because they were broken and also just to do something out of the box
During the last day of the year me and Mila went to the stable and had a nice hack in the sun with friends 

And Filip got to hang out with his cousin Charlie and uncle Pontus


We also made a fire during the afternoon up in the forrest and grilled marshmallows. Uncle Christer drove us in the trailer behind his quadbike and organized the fire 

Being in the nature is the shit !